lördag 16 maj 2009 – 13:24
Detta är den femte av mina personliga intervjuer med människor inom svensk fandom eller som på annat vis är involverade i det här med sf och fantasy. Sten föreslogs av det förra intervjuoffret, Matthias, med frågan ”är han fortfarande aktiv i fandom?”
Uppväxt
Min familj flyttade till Örebro från Växjö när jag var sex år, och jag bodde där tills det blev dags att flytta till Uppsala och bli student. Mina föräldrar och min lillasyster med familj bor fortfarande i Örebro, så jag besöker staden med jämna mellanrum. Den ser likadan ut som för tretton år sedan. Slottet är mycket slottigare än Uppsalas, och det finns flera stycken riktigt trevliga caféer. Detta är dock inte tillräckligt för att jag ska känna något större behov av att flytta dit.
Läs mer »
onsdag 13 maj 2009 – 14:08
Stig W. Jørgensen har i dag publicerat en mycket intressant artikel på sin blogg Ekkorummet, om tidsresor, tidresans fysik och nuddar vid att skissa på hur ett språk vars tempus klarar av att hantera tidsresor på ett naturligt sätt skulle kunna se ut. Nu är skissen synnerligen grund, eftersom Jørgensen, som han säger, ”imidlertid aldrig gjort noget forsøg på at konstruere et sådant sprog eller en formalisme der kunne udtrykke de nødvendige relationer, og jeg skal sige jer hvorfor: Tidsrejser er ikke virkelige. Nu ved jeg godt at nogle også betragter det som en udmærket hobby at lære sig klingonsk eller tolkiensk elversprog, men jeg synes ikke at resultatet står mål med indsatsen hvis det ingen relevans har for den virkelige verden.”
Jag är inte säker på att jag håller med. Det skulle vara roligt, som ren hobby, att skissa på en sådan grammatik i alla fall, bara för skapandets glädje och för den kreativa problemlösningens skull. Man behöver ju inte fortsätta när man når de riktigt knepiga stadierna utan kan sluta där, på den punkten. (En annan fråga som i vart fall jag ställer mig är om det redan finns språk som är mer lämpade för syftet än vårt indo-europeiska modersmål.)
Artikeln refererar också några filosofiska och estetiska teorier om kronologi, och rekommenderas i sin helhet: Tidsrejsens grammatik.
måndag 11 maj 2009 – 11:10
Årets första sf-kongress i Norden har redan ägt rum, det var Alcocon 3 i Göteborg, som avhölls 24-26 april. Bilder en masse därifrån finns på Flickr. Resten av årets kongresser är:
Jag hade tänkt att åka på åtminstone de två finska samt Swecon i Stockholm. Kanske på Fantasticon i Köpenhamn, förmodligen inte på Norcon och tyvärr inte på Aplakonen. Hur ser det ut för er andra som läser den här bloggen?
söndag 10 maj 2009 – 20:02
Jag känner mig lite slö så här framåt kvällen, så dagen kommer nog att avslutas med ett par avsnitt av Mupparna framför teven. I går disputerade Linnéa med den äran på en avhandling om tilltalsfraser i datorförmedlad kommunikation. Efteråt var det disputationsfest, men vi var faktiskt hemma igen inte alltför lång efter klockan ett, så det är inte därför jag känner mig seg.
Jag försökte stödköpa lite böcker av Peter S. Beagle tidigare i dag, men hindrades av att man måste uppge vilken State/Province man bor i. Korkade amerikaner. Nä, dags att släpa mig bort till teven. Det är en lång vecka framför mig: Två Imagicon-möten, middag med några arbetskamrater för att fira en release samt ytterligare ett möte. Alla kvällarna måndag-torsdag inbokade. Suck.
torsdag 7 maj 2009 – 4:55
Jag ville så gärna att det skulle bli en fungerande fangrupp här i Kingston. Jag ville lära dem vad fandom är, jag ville samla folk och få dem att träffas och ha kul tillsammans över ett gemensamt intresse. Jag vill att det ska bli roligt, som i Upsala!
Tyvärr är folk kompakta tråkmånsar — eller snarare är de hårt fast i sina vanliga mönster. Studenter umgås med studenter. Rollspelare träffar bara rollspelare. Folk som tror att de vet något om fandom för att de varit på några stora seriekongresser dyker om man pratar om Neil Gaiman men inte annars.
Våra möten har varit högst ojämna. Jag lyckas dra dit några en gång och sedan dyker de inte upp igen. Kärnan består av mig och två till, mötena brukar vara ungefär en timme och handla till hälften om någons tandläkarbesök.
Nu låter jag lite bitter. Jag känner mig inte särskilt bitter, för det är inte som om jag har särskilt mycket personligt investerat i det här gänget. Jag tycker bara att det är synd. Folk är trevliga och roliga var för sig, men kommer aldrig riktigt ihop till ett gäng. På något sätt har jag misslyckats med att förmedla för folk vad det här skulle kunna vara. Jag tror inte att gruppen kommer att överleva att jag försvinner, inte om inget drastiskt händer de tre närmaste månaderna. Fast jag hoppas litegrann på världskongressen, och på den inspirationsinjektion en sådan kan bli i områdena omkring.
Livet går vidare i alla fall. Och grodden i min mage är kanske viktigare än de orädda fantasy-fantasternas gäng, även om det också var ett projekt som skulle kunna vara värt status som ett av mina skötebarn.
Och jag kommer tillbaka till Upsala, där det finns en fandom som lever och frodas utan mig. Det är inte så dumt.
Men först blir det som sagt världskongress! (Och innan dess bebis. Och kanske en artikel i Nuclear Instrumentation and Measurement om allt faller på plats, men det är en helt annan historia.)
måndag 4 maj 2009 – 18:10
Terry Bisson är tyvärr inte en författare som det pratas så mycket om. Michael Swanwick tipsade mig en gång om Terry Bissons Bears discover fire. Swanwick undrade om den, som han ansåg, väldigt amerikanska berättelsen funkade lite bra för svenska läsare. Det visade den sig göra och jag gillar den starkt utan att kunna säga vad som är så amerikanskt med den (jag håller med Michael), eller ens varför jag gillar den. Bisson har skrivit flera saker jag gillar starkt.
Den här lilla novellfilmen är baserad på en annan av Terrys historier. För de som gillar David Lynch så är det rena julafton. Jag käkar föresten ofta lunch på ett ställe som ser ut ungefär sådär…
They're Made Out Of Meat
För övrigt så representerar detta min avskedspost på den här bloggen. Engagemanget från Upsalafandom är lite för klent. Jag koncentrerar mig numera på min egen rollspelsblog The Omnipotent Eye istället. Besök den gärna. Jag försöker updatera varannan dag, ungefär.
torsdag 23 april 2009 – 1:34
En av mina favoritböcker alla kategorier är Dying Inside av Robert Silverberg. På den tiden jag var med i ett band som hette Elektrubadur gjorde vi en låt vars hela text var tagen rakt av från sista stycket i den här boken. Väldigt tjusig. (Vi kontaktade Robert Silverberg, som tyvärr hade en ganska tråkig attityd och satte oss i kontakt med sin agent så att vi skulle få veta hur vi skulle betala pengar om vi tjänade något på låten i fråga. Som om! Snarare hade vi väl tänkt göra lite reklam för boken. Men det blev nu inte så mycket med det.)
Idag hittade jag (via Locus Online, som så mycket annat) en artikel om Silverberg och den här boken.
”Dying Inside” never found a wide audience, but it’s been hailed by those who know it. Michael Chabon has called it ”one of those rare novels that manages to be at once dazzling and tender.” The book, which the New York Times once called ”the perfect science fiction novel for people who don’t like science fiction,” was reissued last month by Tor.
Mycket Robert Silverberg just nu. Jag läser precis hans Science Fiction 101 som jag nämnde i ett tidigare inlägg. Det är en antologi med viktiga sf-noveller, de flesta från tidigt 50-tal, med kommentarer av Silverberg om vad man kan lära sig om skrivande genom att studera de här berättelserna. Det handlar också om hur han själv lärde upp sig till författare, ganska intressant.
Artikeln jag länkade till ovan försöker också bena ut hur det kommer sig att Silverberg inte är ett större namn, med tanke på hur bra hans bästa saker är. Det finns förstås många anledningar, men jag tror att det kan spela in att han skrivit så väldigt mycket som är kompetent men inte just mer än så. Det vore hur som helst väldigt synd om hans bästa verk blev bortglömda.
måndag 20 april 2009 – 21:58
Ibland kan man ju i sf hitta historier som handlar om någon som reser i en tidsmaskin eller nåt liknande och får uppleva forna tider. Jag hittade en gång en väldigt charmig länk till en tidsmaskin och letade jag fram den igen. Kolla det här!
Det är färgfoton från Ryssland, så som det såg ut innan revolutionen! Det är nog så nära en tidsmaskin man kan komma. Fascinerande.