Bokomslag som visar att det ÄR en SF bok utan att avskräcka. Är det möjligt?

Hur ska ett bra bokomslag se ut? Det har jag ofta funderat på när det gäller SF. Ett allt för påträngande omslag kan ju få den tilltänkte bokköparen att backa medan ett allt för diskret kan få en att helt missa boken. Hur ser ett typiskt SF-omslag ut? Hur vill jag att det borde se ut? Borde? Mja, jag har som sagt funderingar men absolut inga självklara svar.

För att du också ska fundera tar jag här ett litet exempel ur den flod av omslag som jag har åsikter om. Det är Elisabeth Moons bok ”Command decision” som kom ut för något år sedan. Den är fjärde boken i en serie om ”Vattas krig”. Du kan se flera av omslagen här i LibraryThing. Jämför nu omslaget med en militärisk kvinna som bredbent står och funderar på en plattform och det med ett rymdskepp mot en turkos-grön-silvrig bakgrund. Vilken av omslagen skulle DU välja om du skulle köpa en bok och bägge låg framme? Vilket får dig sugen på att läsa boken innanför omslaget?

13 reaktioner till “Bokomslag som visar att det ÄR en SF bok utan att avskräcka. Är det möjligt?”

  1. För mig spelar typografin mycket större roll än bilden. Vilken bild som omslagsillustratören har lyckats få till har inget samband med hur bra boken är, men däremot lockar god typografi.

    Men eftersom jag bara köper böcker på rekommendation eller för att jag läst författaren tidigare, så bryr jag mig sällan om omslaget alls…

  2. Jag är en stor impulsköpare och måste medge att omslaget spelar viss roll. Intressant att du ser på typografin. Är det omslagets text du tittar på eller insidans (boktexten?)

  3. Jag skulle nog gå förbi technothrilleromslaget, om jag ögnade över ett bord i en bokaffär.

    Men precis som Johan vet jag i allmänhet vad jag vill ha redan innan jag går och skaffar en bok, så omslaget brukar inte spela någon roll.

  4. Jag skulle föredra det omslaget där man ser kvinnan, ståendes i något slags teknomiljö. Det andra omslaget, med rymdskeppet, signalerade nog också ”sf”, men hade tristare färger.

    Själv är jag starkt påverkad av omslag. När jag bloggar om böcker på min egen sajt är t ex halva nöjet att gå till ”fantasticfiction” och välja ett bokomslag som anspelar till innehållet. Men känslig som jag är tar det ofta längre tid att välja bild än att skriva inlägget…

    Och apropå att köpa sf så påverkas jag av omslaget där också. Fult omslag kan få en att tveka – även om jag trots allt köpte PK Dicks ”The Game-Players of Titan”, trots en något disharmonisk omslagsbild.

    Gamla sf-böcker jag har, där jag retar mig på omslagbilden, brukar jag klistra över med någon bild som gör mig gladare…

  5. >>Är det omslagets text du tittar på eller insidans (boktexten?)<< Inlagans typografi är naturligtvis inte oviktig, men nu talade jag om omslaget, eftersom det var det vi diskuterade. Typografibrott är inte lika vanliga i inlagan eftersom den utformas av folk som har text som specialitet, till skillnad från omslaget som utformas av bildmänniskor som kan ha en mycket... eh, speciell syn på det här med text.

  6. Generiskt rymdskepp skulle inte fånga uppmärksamheten. Omslaget med kvinnan på skulle indikera att boken kan tillöra en subgenre som jag brukar köpa så då skulle jag kolla noggrannare på den.

  7. Tommy Perssons kommentar är intressant för mig. Anglemarks också naturligtvis men jag är nog inte speciellt insatt i olika typsnitt…
    Jaså, vilken subgenre är det?

    Själv hade jag valt boken med rymdskeppet och inte den med kvinnan… Detta eftersom allt som rör resor genom oändliga rymder får mig att sitta klistrad vid en bok. Kanske inte resandet i sig men vad som händer i skeppet och vad som sen sker vid ankomsten… Var kommer man fram?
    ;o)

  8. Jag avsåg nog mest subgenren ”rymdopera eller liknande med kvinnlig huvudperson”. Och de brukar ofta vara skrivna av kvinnliga författare och tidigare i alla fall var det så att det var större sannolikhet att en sådan bok var bra till skillnad en rymdopera skriven av en manlig författare.

  9. Jag undviker automatiskt omslag med alltför generiska bilder på ”anonym hjälte/hjältinna med strålpistol” går automatiskt bort, liksom de böcker som var omslag har ett upplägg som säger ”jag ingår i en pulf-scifi-serie!”

    Visst kan omslagen vara viktiga vid min urvalsprocess, men jag går nog mer på baksidestexterna med beskrivning av boken än på omslaget… om det inte är för hemskt, förstås :)

    Jag gillar Alastair Reynolds omslag väldigt mycket, och blev lite snopen när jag fick höra att han inte alls varit med och påverka ”sina” omslags utseende, vilket jag vid närmare eftertanke misstänker är ganska vanligt

  10. Nej, att författare har någonting med omslagsprocessen att göra lär definitivt höra till undantagsfallen. Om du inte har goda skäl att tro annat kan du nog lugnt förutsätta att de inte har haft med saker som omslag, layout och dylikt att göra.

    Jag impulsköper ytterst sällan böcker, och då aldrig science fiction eller fantasy, utan går på rekommendationer, tidigare upplevelser och annat som ger mig anledningar att tro att boken kommer att vara bra, men de omslag som verkligen fångar mitt intresse har vanligtvis antningen inga bilder över huvud taget eller också bilder som spelar en nedtonad, diskret roll medan man istället lyfter fram saker som typografi. Med tanke på hur omslag ser ut idag så brukar det kunna vara nog för att få boken att stå ut bland de andra, men det signalerar förstås sällan science fiction.

  11. Ah! Jag kommer att tänka på omslagen till Future Classics-utgåvorna från Gollanz. De har ingen text alls på framsidan, bara väldigt rena bilder i två färger. Jag vet inte om det är säljande omslag, men de får i alla fall mig att titta två gånger.

  12. wow! Future Classic har verkligen Vackra omslag! Känns riktigt konstnärliga – Härligt att se :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *