Världen utan oss

The World Without Us

Bokomslag: The World Without Us

En sak i Book of the New Sun som gjorde starkt intryck på mig var känslan av att ha så mycket av mänsklighetens sönderfallande lämningar under Severians fötter. Sand av nedmalna gamla städer, och gömda och glömda rester av äldre tider.

Just nu läser jag en bok som inte är sf, men ändå har stor sf-relevans: The World Without Us av Alan Weisman. Boken kom ut förra året, och har sålt väldigt bra, men jag har inte kommit mig för att läsa den förrän nu trots att jag genast blev intresserad när jag såg den. Det här är en fantastisk bok, som handlar om människans påverkan på planeten och livet här, och ett stort tankeexperiment med hur det skulle gå om vi alla plötsligt försvann och övrigt liv fick breda ut sig som det vill och kan. Guldgruva som källmaterial för världsbyggande sf-författare!

Vad skulle hända om människan försvann? Hur länge skulle våra byggnader stå kvar, hur skulle livet klara sig, vad skulle komma efter oss? Ganska fascinerande. Weisman går till undangömda och relativt opåverkade platser, och tillbaka i tiden till före människan, för att hitta ledtrådar till vad vi har för total inverkan på ekosystemen där vi befinner oss. Jag måste också säga att han skriver väldigt bra och medryckande, det är en både läsvärd och läsbar bok.

Det handlar också om hur våra byggnader och vår teknologi står sig med tiden. Här har vi Severians sand.

Scientific American skrev en del när boken kom ut, bland annat hade de en tidslinje för New Yorks sönderfall. Här kan man hitta artikeln om man skulle ha missat den.

Läser man inte den här boken är det i alla fall värt att känna till vad man missar.

(Med viss tvekan kategoriserar jag detta som en recension, trots att det knappt är det. Men det handlar i alla fall om en bok.)

Det här inlägget postades i Recensioner och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Världen utan oss

  1. Johan Anglemark skriver:

    Jag minns att jag läste om den här när den kom och blev intresserad. Just hur jorden skulle återhämta sig och spåren efter oss försvinna om mänskligheten dog ut har alltid fascinerat mig.

  2. Lennart Jansson skriver:

    Rom, att gå runt i Rom, när man inser att parken man är i ligger på ruiner av kejsarpalatset som ligger under ens fötter med väldiga salar. Att se tiotals meter med skräp som samlats under mer än 2500 år det ger en perspektiv på historien som inget annat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *