Kongress igen

Faktum är att jag nog inte är så bra på att få ut det mesta möjliga av en sf-kongress. Ärligt talat glömmer jag snabbt bort det mesta också: vad jag hört och sett, vem jag mötte, vad som hände. Många kongresser är bara ett sammelsurium i huvudet. Förmodligen har jag absorberat någon sorts erfarenheter från dem, även om det inte är något jag kan redogöra för eller är riktigt medveten om. Hur som helst undrar jag ibland hur det kommer sig att jag fortfarande är rätt intresserad av att åka på kongresser -- särskilt kongresser där jag inte känner någon och alltså inte kan ha träffa gamla kompisar som förklaring.

Träffa nya kompisar kanske? Det lyckas tyvärr oftast inte så bra. Fast det är definitivt väldigt uppiggande att vara bland en massa folk en hel helg. Det är nog det som gör det. Även om jag inte alltid känner mig särskilt belåten med förmågan att knyta kontakt med andra är det verkligen så att jag suger åt mig energi av blotta närvaron av energiska och kreativa människor. En sorts väldigt mild form av vampyrism? Även om jag har lätt för att känna mig utanför blir jag alltid glad av att vara där något händer, och jag brukar ju vara ganska bra på att fara omkring och försöka vara överallt och prata med alla och se ut som om jag hör dit.

Den här gången är det Ad Astra i Toronto. Jag ska hålla ett föredrag om mörk materia på söndag, och sitta med i en panel av vetenskapare som svarar på frågor från publiken. Dessutom ska jag vara med i en panel om kolonialism i science fiction, tillsammans med David Hartwell och Timothy Zahn med flera om man får tro programmet. Förra året var det väldigt manfall från panelerna, så vi får väl se vilka som faktiskt kommer att vara där.

Rapport kommer nästa vecka.