Nyheter

Om nu någon har missat det: Paul Krugman, som får Nobelpriset i ekonomi i år, kom in på denna bana för att han ville bli psykohistoriker. (Om du -- liksom en kille jag pratade med häromdagen -- inte förstår vad jag syftar på har du läst för lite Isaac Asimov. Särskilt böckerna om Stiftelsen.)

Via Making Light

Jag har det inte alltid lätt att motivera mig att uppdatera Fanspan, med tanke på hur många bloggar det numera finns som rapporterar nyheter från sf-fältet. Finns behovet fortfarande? Nåja, jag har börjat skönja lite mer obunden fritid, så då passade jag på att uppdatera Fanspan med sådant som har inträffat senaste månaden, kongresser, Tolkienistjubileer, Alvarpriset, filmfestivalnyheter och annat.

http://sfweb.dang.se/a/span.html

Jaaaa!

De galna finnar som tillverkade den charmiga StarTrek parodin StarWreck håller tydligen på att begå ytterligare en egensinnig produktion, utan hänsyn till ifall folk tänker ge dem pengar för det eller inte (är mitt intryck)

Site med Teaser-trailer

Tydligen körde de gamla pålitliga antagonisterna i nazityskland ihop en månbas precis innan det tredje riket föll samman - nu har de (i tystnaden på månens mörka sida) vuxit i styrka sedan dess, och tänker få resten av världen att förstå det fantastiska med vakuumtorkad knackwürst (får man anta), med hjälp av sina avancerade vapen och flygande tefat :) 

Jag kan inte förstå hur detta skulle kunna bli något annat än otroligt underhållande.. men det är klart.. jag tänkte likadant om den där filmen med nazi-zombies på en tropisk ö. Vi kan inte göra annat än hoppas..

Mer från ConFuse: Imagicon 2 vann budet om att bli 2009 års Swecon. Nästa års Swecon kommer alltså att hållas i Stockhom den 16-18 oktober, med Liz Williams som hedersgäst.

Alvar Appeltoffts Minnespris för 2007 vanns av Anders Reuterswärd.

Idag åker jag till ConFuse/Swecon i Linköping. Riktigt intressanta val av hedersgäster, kul program och bra människor. Det här skall bli roligt.

Den här veckan blir det inget Bokslut 2007, då jag glömde listan med böcker när jag reste hem till mina föräldrar över påsken. Istället kan jag meddela att de nominerade till årets Hugopris nu har tillkännagivits.

Romankategorin är den som åtminstone jag tycker är av störst intresse, men den ser tyvärr inte jättespännande ut i år. Ian McDonalds Brasyl och Michael Chabons The Yiddish Policeman's Union verkar vara intressanta romaner, men utöver dessa är det inget som direkt lockar. Noterbart är att Charles Stross är nominerad i denna kategori för för femte året i rad; vi får se om detta utnötningskrig kan betala sig till slut.

Ken Slater var 20 år gammal när Storbritanniens sf-fandom kom igång på allvar. Det var 70 år sedan. Jag träffade honom senast för två år sedan, på den brittiska påskkongressen i Glasgow. Då stod han som vanligt och sålde böcker, och såg inte ut att vara en dag äldre än 75. En makalös människa.

Han har fått äran av att vara den som fick brittisk fandom på fötter igen efter andra världskriget. Så här skriver Rob Hansen:

Many who lived through this period credit Ken Slater with British fandom's eventual revival nationally. In September 1947 he published OPERATION FANTAST, which [...] sparked off the first post-war boom in fanzine publishing. OF remained associated with the BFL and Slater found himself running a department in the organisation that he describes as:

"...a sort of 'bring-and-buy' agency for the BFL's surplus magazines and books — and, of course, my own material. Officially, the original OPERATION FANTAST was the liaison department of the BFL and it remained that way through most of 1948."

[…] Beginning to find their feet again British fans began to think about holding a convention. Ted Carnell appears to have been the first to push the idea, and in the January 1948 OF Trading Supplement, Slater urged interested fans to get in touch with him and passed their names along to Carnell. In the event, however, neither Slater or Carnell would be responsible for the convention that actually came about.

The WHITCON, Britain's first post-war convention, took place on Saturday 15th May 1948. It was put on with little advance publicity but still succeeded in attracting 50 attendees, quite good for those days, and was held at The White Horse. Its organiser was John Newman:

"In 1948 I decided that I would like to attend an SF convention and came to the conclusion that I would have to organise it myself. Ken Chapman gave (calling it a loan but refused to accept repayment) money to arrange things and be certain of covering the expense of the buffet and hire of the upstairs room at the White Horse."

The youngest attendee was undoubtedly Gillings 14 year-old son, Ron, and one of those who couldn't be there, Ken Slater, sent £2 along so that everyone present could have a drink on him.

Bilden tagen av Lars-Olov Strandberg på Sfancon 11 i Gent, september 1980

Kens Operation Fantast utvecklades till en bokhandel och det var så man stötte på honom på senare dagar, som en oförtruten bokhandlare på brittiska kongresser, äldre för varje år utan att det syntes. Uttrycket the end of an era är slitet, men mycket mer sant än så här blir det inte. Denne man var aktiv inom science fiction innan Michael Moorcock föddes och Arthur C. Clarke slog igenom.

Han dog nu i helgen.

Bilden tagen av Chaz Baden på världskongressen i Glasgow, augusti 2005

"I like to take a book, a glass or cup of some liquor appropriate to the time and season, a comfortable chair, cigarettes or pipe ...and a few hours."

(Ken om sina läsvanor)

Det här är mitt första bidrag till Upsalafandoms blogg och jag tänkte använda det till att tipsa om några nyutgivna fantasyböcker som har fått en hel del uppmärksamhet ute i bloggosfären.

Den första är Last Dragon av J. M. McDermott. McDermotts första roman är utgiven på Wizard of the Coasts nya etikett Discoveries, som är ämnad för ny fantasylitteratur som inte hör ihop med deras rollspelsvärldar. Han hade turen, eller oturen, att bli jämförd med både Gabriel Garcia Marquez och Gene Wolfe i press-releasen som förlaget skickade ut, vilket visserligen gjorde att jag fick upp ögonen för boken, men samtidigt skapade förväntningar som är ytterst svåra att leva upp till.

McDermott har sagt att hans mål med Last Dragon var att skriva en stor episk fantasyserie i en en enda volym, genom att använda olika "litterära och postmoderna tekniker", något som tydligast verkar göra sig gällande i att han avstår från ett linjärt berättande och istället låter världen och berättelse träda fram i brottstycken och vinjetter. Detta låter som ett väldigt ambitiös och vågat projekt som antingen skulle kunna bli mycket intressant eller alldeles oläsligt, men utifrån de flesta recensioner jag stött på låter det som om McDermott faktiskt har lyckats. Jeff VanderMeer frågar sig om vi i denna bok redan har fått årets bästa debutroman, Paul Witcover prisar McDermotts skickliga hantlag och originalitet och OF Blog of the Fallen framhäver författarens ekonomiska berättarstil.

Personligen tycker jag detta låter som en av de mest intressanta fantasyböcker som jag stött på på länge och den redan beställd och på väg hem med posten. Med lite tur kanske jag till och med kommer hinna läsa och recensera den inom en inte allt för avlägsen framtid.

Den andra boken jag hade tänkt skriva om är Gregory Frosts Shadowbridge. Denna bok är del ett av två i en serie och utspelar sig på ett oändligt nät av broar, som korsar en ocean utan stränder. Huvudpersonen är en dockmakare och historieberättare och tillhör ett resande dockteatersällskap. Världen skildras genom deras resor och de berättelser och skådespel de framför, vilket verkar skapa en Tusen och en natt-liknande väv av berättelser, myter och skådespel.

Även denna bok har lyckats samla på sig en mängd positiva recensioner. FantasyBookSpot gillar den och även OF Blog of the Fallen är positiv och framhåller bokens komplexa berättarstil. Dock nöjde sig inte John Clute med att såga den, utan valde att ge sig på alla ungdomsböcker när han ändå var i farten.

Det kan också påpekas att både _Shadowbridge _och Last Dragon är paperbackoriginal, vilket gör att den ekonomiskt lagde inte behöver vänta på en billigare utgåva.

Den sista boken för idag är också den en debutroman: Thunderer av Felix Gilman. _Thunderer _verkar ansluta sig till New Weird-genren, där författare som China Mièville och Jeff VanderMeer är de stora namnen och i likhet med dessa herrars böcker utspelar sig Gilmans roman i en stor stad fylld med bisarra företeelser och varelser. Här blir en ung musiker indragen i en maktkamp mellan några av staden Ararats oändliga gudar.

Går man efter vad som skrivits på nätet om boken verkar Gilman vara en skicklig författare och en god stilist. Paul Di Filippo berömmer honom för hans fantasi och jämför boken med Mark Helprins ypperliga Winter's Tale och Fantasy Book Critic håller i stort sett med. Författaren har själv samlat en mängd recensioner på sin egen hemsida.

Dessa är de tre fantasyromaner som verkar mest intressanta av allt som hittills givits ut under 2008 och jag kommer även forsättningsvis försöka hålla koll på nya böcker som kan tänkas vara av särskilt intresse. Då kommer jag nog dock att försöka vara lite mer kortfattad än i den här artikeln, som jag nu märker blev längre än vad jag hade tänkt mig.